Vattnets kretslopp

Hur hamnar föroreningarna i vattnet? Vattnet, vår jords dyrbaraste och mest livgivande resurs, är i ständig rörelse både över och under jordytan och uppträder i olika former – flytande, fast (is) eller ånga. Eftersom vattnet rör sig och ständigt ändrar form kan vattenkvaliteten påverkas på flera olika sätt: vattnet kan förorenas av mineraler som kalksten och dolomit, jordbruksföroreningar från gödnings- och besprutningsmedel, rester av olja och lösningsmedel och industriella utsläpp, främst avgaser och damm.
- Kondensation – Wnär vattenångan i atmosfären övergår i flytande form och bildar moln. Molnen kan sedan ge upphov till nederbörd och vattnet förs på så sätt tillbaka till jordytan.
- Nederbörd – uppstår när molnen släpper ifrån sig vatten till jorden. Nederbörden kan komma i form av regn, snöblandat regn, snö eller hagel och är den del i kretsloppet där vattnet i atmosfären kommer tillbaka till jordytan. Molnfronter kan flytta sig över enorma avstånd och utgör därför en potentiell risk för atmosfäriska föroreningar.
- Urlakning – vattenlösliga ämnen som lagrats i jorden, till exempel salt, näringsämnen, bekämpningsmedel. hormoner och föroreningar, löses upp och förs bort av vattnet.
- Lågpermeabelt lager – ett lager av sedimentära bergarter och mineraler som är helt eller näst intill ogenomträngligt, i anslutning till en akvifer (en geologisk formation med ett eller flera grundvattenmagasin). Lagret fördröjer vattnets rörelse eftersom det har en mycket låg vattengenomsläpplighet. Grundvattnet kan också påverkas av att havsvatten tränger in, något som till exempel förekommer här i Norden.